Efterfrågan på mat från havet, framför allt fisk, ökar hela tiden. Dessvärre minskar populationerna av fiskar och andra vattenlevande djur, till följd av överfiskning och miljöförstöring. Det kan dock finnas en lösning på problematiken, som även kan komma att bli en viktig födkrok för svenska lantbrukare.
Akvakultur, alltså fiskodling, ökar stort i hela världen. Det är i sig inte ett nytt påfund – troligen började kineserna föda upp karpar redan 2500 år före Kristus. Det som är nytt är däremot storskaligheten. Konsumtionen av alla typer av animaliskt protein ökar kraftigt i hela världen, vilket medför problem av många slag. Produktion av kött kräver helt enkelt stora mängder energi, och resulterar i stora utsläpp av växthusgaser.
Fiskodling är mer energieffektivt än andra former av uppfödning av djur för livsmedelsproduktion, men fortfarande väntar många problem på att lösas. Det gäller bl.a. fodret till fiskarna som föds upp, eftersom de flesta fiskar som föds upp på odlingar är rovfiskar, som måste utfordras med andra fiskar. En stor del av dagens fiskodlingar bidrar alltså till utfiskningen, men av andra arter. Många är dock övertygade om att fiskodling är framtiden även om det fortfarande finns flera knäckfrågor som måste lösas.
Vilka fiskar kan odlas?
En av de mest odlade fiskarna i världen är tilapia, som man i Sverige kan hitta i frysdisken i butiker som säljer asiatiska livsmedel. Tilapian ingår i ciklidfamiljen, och är avlägset släkt med bl.a. abborren. Det finns många olika arter av tilapia, som föds upp både för att ätas och för att hållas som akvariefisk. En anledning till att den blivit så populär är att den är allätare, och alltså kan födas upp på såväl animaliskt som vegetabiliskt foder. I varmare länder odlas tilapia för husbehov i dammar som gödslas för att ge näring till vattenväxter som sedan äts av fiskarna. I större skala skulle dock denna typ av akvakultur leda till övergödning av intilliggande vattendrag.
Därför förespråkar många fiskodling i slutna system, där vattnet från tankarna används för att bevattna odlingar av något slag. Fiskarnas avföring, och foderrester, blir därmed näring till växterna som odlas. Odlingen av fisk kan då kombineras med odling av andra grödor. Det går även åt mindre vatten, växterna filtrerar vattnet. Sådana system kan byggas i gamla ekonomibyggnader på gårdar.
Kretsloppsodling bedrivs också i Kattastrand utanför Härnösand, där Per-Erik Nygård odlar abborre och tomater i samma växthus. Abborre växer snabbare i varmt vatten, och växthuset gör det möjligt att få fram abborrar på 500 gram på 18 månader.